Nödbromsen för bråk

Jag tror de flesta av oss håller med om att vi gärna vill ha mindre tjafs & bråk med vår partner, och mer good times. Här är ett sätt att gå från bråk till Win-win, no losers-lösningar.  With a little help från BDSM.

Bråk är i sig inte dåliga enligt min mening. Kraften i dem kan ofta ge oss den skjuts att ta upp svåra men viktiga ämnen som vi annars undviker, och de kan också vara grunden till hälsosam kraftmätning och balanserad dominans i förhållandet.

Nackdelen är ofta att frustrationen eller ilskan som driver oss i diskussionerna också kan föra med sig ord eller handlingar som kan göra ganska ont i oss. Både då vi uttalat något vi ångrar, eller fått stå mottagare för något oskönt. Ofta finns ledsamhet och distans i bråkets efterdyningar. Jag upplevt ofta att det är den största utgiften när laddade samtal ballat ur med my bae Ida.

I stunden kan det kännas skönt att trycka till den som jag upplever är ute efter att kritisera eller sätta dit mig, men efteråt när jag börjat förstå hennes perspektiv så inser jag också att den skada vi båda ställt till med kunde ha undvikits om vi chillat tidigare. Jag inser att jag inte hade rätt, och hade jag lyssnat på hennes perspektiv istället för att försöka bli förstådd i mitt eget så hade jag fattat snabbare hur vi båda kunde gå ut som vinnare. Win-win, no losers.

Det finns en pedagogisk metod som psykologen Bo Heijlskov-Elvén talar sig varm om. Den kallas Lågaffektivt bemötande.
Affekt kallas det förenklat när vi drabbas av starka känslor. När det händer så ökar risken att den för oss bort från vår rationella tänkande, och vi börjar istället följa våra impulser.
Ett exempel på hur det fungerar: De flesta av oss kan troligtvis rätt enkelt berätta hur vi på bästa sätt hanterar en konflikt? Men väl i konflikten begår vi ofta enkla misstag.
Det vanligaste affektsyndromen är att vi slutar lyssna på resonemang, och istället går vår fokus till att reagera på det obehag vi känner. Beroende på hur allvarligt bråket blir så börjar vi avbryta varandra, kritisera, skuldbelägga eller hota med olika konsekvenser. Allt det där vi vet inte ger så bra resultat.

En av mina favvo-låtar heter Idiot Heart och innehåller texten ”And you know your heart – but it’s an idiot heart”. Jag gillar verkligen den textraden. Den sätter fingret på att de val vi ibland gör baserat på våra känslor kan kännas as-sköna i stunden, men ge korkade konsekvenser på längre sikt. När hjärnan kopplats ur.
Vi vill ju inte heller helt stänga av eller distansera oss från våra känslor och bara styra oss av hjärnan. Då blir ju livet visserligen lugnt och balanserat, men också ganska snabbt tråkigt och livlöst.
Jag älskar verkligen mitt dumhjärta och jobbar på att låta det guida mig med klokhet, tillsammans med mitt förnuft.

 

Vad vi kan lära oss av Lågaffektivt bemötande är att om vi jobbar för att minska vår affekt, det vill säga, göra varandra uppmärksamma på när vi börjar tappa humöret, och göra val som får våra och andras reaktiva sida att minska, då ökar också chansen för konstruktiva samtal och minskar risken för hårda bråk. Vi säger inte de där orden, och vi snabbare komma in på ett skönt problemlösningsspår.
Jag brukar ofta ta en paus när jag märker att mitt tålamod tryter i samtal med Ida, ibland för att utforska varför jag blir arg och göra något åt det, ibland för att gå ifrån en stund och återkomma mildare och med förklaring på min reaktion. Tack och lov förstår hon varför jag pausar och blir inte mer frustrerad av det, utan uppskattar min ansträngning för att fortsätta ha en konstruktiv diskussion. Därefter kan vi enklare föra samtalet vidare där vi turas om att prata och lyssna, inriktade på att hitta en lösning som funkar för oss båda.

Det vore ju supernice om det alltid fungerade såhär, och tyvärr gör det inte det. När jag är trött och tjurig så hinner jag ibland inte fånga mig innan jag tar steget över gränsen och blir dryg. Men åtminstone händer det färre och färre gånger ju mer vi övar.

 

Här är ett recept på hur du kan göra för att installera den här nödbromsen i din relation:

Jobba preventivt. Prata med din partner om att du skulle vilja ha ett sätt att komma på rätt köl med varandra när ni bråkar, och välj en tidpunkt för snacket när ni trivs med varandra. Ta INTE upp det när ni är inne i ett gräl. Då riskerar ett sådant förslag låta som ett slagträ.
Var tydlig med din intention – varför du vill ha en nödbroms. För mig handlar det om att vilja ha kärleksfulla och konstruktiva samtal som löser vårt gemensamma problem enklare. Mindre jidder, mer good times.

Det bästa sättet jag vet att få fram en plan som alla parter känner sig engagerade för, är att tidigt låta sin partner påverka förslaget med egna idéer. Låt förslaget sjunka in och anpassas till er båda. Det är troligtvis ännu viktigare om din partner kommer från en manlig kultur där egenskapen att lösa problem är uppskattad.

Kom gärna överens om ett sätt att påminna er om det här samtalet. Inom BDSM så finns ett så kallat ”safeword” för att kunna dominera varandra till gränsen mellan njutning och rädsla, likt skräckfilm kan göra för vissa. Men när är den som blir dominerad säger sitt safeword, till exempel ”Blå!”, så pausar man på en gång och kollar läget. Man pausar filmen.
På samma sätt kan man i konflikten säga ”Blå” som för att säga ”Nu händer det. Nu behöver vi köra igång planen.” och rätt enkelt kan man minnas samtalet, och jacka in i förnuftet man hade då.

Testa er plan och var beredd på att det kan ta ett tag innan den fungerar som ni vill. I de flesta fall så finns det flera olika moment som man behöver öva på, som ni kanske inte insåg behövdes när ni började. Ta det lugnt och se de små stegen framåt.
Hjälps åt att utvärdera hur det gick, leta inte fel i varandra, utan prata istället öppet om hur ni kan göra annorlunda så att ni når ert gemensamma mål
Jobba på att ha kul under tiden ni kör på. Se till att så ofta som möjligt ha good times med varandra, inte bara när det är enkelt.